ruterfem

Vi hade friluftsdag idag. Vissa jagade en boll på en gräsmatta och blev tacklade av byggare, andar letade genom Sankt Lars-parken efter orangea saker. Jag och Malin hade specialprogram och gick in kängor längs Höje å. Vi gick via ett reningsverk bland mygg, från Klostergården till Värpinge. Där ringde vi Demo som var sjuk och frågade om hon ville komma till ravinen, det ville hon inte. Då satte vi oss vid vägkanten i gullregnets skugga, åt plättar och drack svartvinbärssaft. Det var fint.

Jag vill rymma! Jag ska hitta en cirkus, gifta mig med en akrobat/trollkarl (eldslukare går också bra) med snygg kropp, bo i en blå trähusvagn, hänga tvätt på linor mellan träden. Jag och min cirkus ska åka fram och tillbaka genom Europa, på små grusvägar, genom byar och städer. Ibland ska vi bo vid havet, ibland bland bergen. När det är varmt kan man tvätta elefanterna i sjöarna och när det är kallt kommer vi frysa så att tårna faller av. Men det blir vår igen... 

På cirkusen finns det en deprimerad clown. Han bor med sina 11 pudlar i en vagn med i tusen mönster. När han är ledig målar han om vagnen, det finns ett porträtt av varje pudel på den. Lindanserskan har hår och hy som snö. Hon tuggar tobak och kan bita av en spik. När hon skrattar skallrar fönsterrutorna i vagnen för de är gamla och isatta av lejontämjaren som nästan är blind. I den sista vagnen bor en fakir som spelar fiol så vackert att änglarna gråter. Han kommer från Paris, säger han i alla fall, men han pratar inte ett ord franska... Cirkusdirektören däremot pratar franska, och elva språk till. Hon var skäggig dam en gång, men tröttnade på kliandet, så hon rakade av det och doktorerade i molekylärbiologi. Någon stal en rapport från henne, hon gav upp och återvände till cirkuslivet. Sen fann hon en tältbyggare från Moskva, gifte sig och fick trillingar. Två av dem slukar eld, det tredje läser juridik i Oxford. 

Nu ska jag städa hallen, sen ska jag på solosång, men jag vill inte